Sociologi för det goda livet

När något återkommer i livet är det lätt att börja söka felet i sig själv. Man kanske tänker att man borde vara mer disciplinerad, mindre känslig, bättre på att sätta gränser eller skickligare på att tänka positivt. Ibland kan en sådan självrannsakan vara hjälpsam. Men den kan också bli för smal. Den börjar inne i personen och riskerar att stanna där, trots att det som händer har formats i relationer, på arbetsplatser, i familjer, genom ekonomi, teknik, normer och historiska förändringar.

Börja läsa Se innehållsförteckningen

Illustration till kapitel 1: Vad boken är och inte är

Föreställ dig en person som kommer hem från arbetet med en klump i magen. Hon försöker vila, planera bättre och vara mindre självkritisk. Ändå återkommer oron varje söndag. Om vi bara frågar vad som sker inuti henne missar vi kanske att arbetsschemat ändras med kort varsel, att arbetsgruppen har förlorat flera kollegor och att ansvar har flyttats nedåt utan att befogenheter följt med. Hennes oro är verklig och personlig. Men den är inte enbart privat.

Sociologin börjar ofta i just den förskjutningen. Den frågar inte bara vad en människa känner, tänker och gör, utan också i vilket socialt sammanhang detta blir begripligt. Ett socialt sammanhang är de relationer, regler, resurser, institutioner och historiska villkor som omger och formar en situation. Det betyder inte att människan försvinner. Det betyder att människan sätts tillbaka i den värld hon faktiskt lever i.

Sociologen C. Wright Mills kallade förmågan att förbinda biografi och historia för den sociologiska föreställningsförmågan. Biografi är den del av livet som upplevs som min: mina val, relationer, erfarenheter och svårigheter. Historia är de större förändringar som pågår före, under och omkring mitt liv: arbetsmarknadens omvandling, bostadsbrist, nya familjeformer, digitalisering, förändrade krav på utbildning, vård och självförverkligande.

Innehållsförteckning

Börja där du är

Vad boken är och inte är 2

Börja här: välj efter vad som är svårt 3

Din första sociologiska kartläggning 4

Från problem till riktning

Lär dig se ditt liv sociologiskt

Biografi och historia 6

Diskurser och berättelser 7

Struktur, habitus, fält och kapital 8

Roller, ritualer och emotionell energi 9

Känsloregler, skam och omsorg 10

Makt, status och intersektioner 11

Kropp, natur, ting och teknologi 12

Tid, acceleration och rytm 13

Moral, mening och medborgarskap 14

Att göra en tjock men avgränsad sociologisk formulering

Vanliga svårigheter som sociologiska ingångar

När oro och rädsla tar över 16

Nedstämdhet, låg energi och förlorad vitalitet 17

Stress, utmattning och sömnproblem 18

Ensamhet och brist på tillhörighet 19

Relationer, konflikter och gränser 20

Skam, självförakt, status och kropp 21

Meningslöshet, uttråkning och förlorad riktning 22

Att vara fast trots att man förstår 23

Digital överstimulering, konsumtion och beroendeliknande mönster 24

Sorg, kris och livsövergångar 25

Diskriminering, dominans och begränsad agens 26

När en psykiatrisk diagnos också är relevant

ABT som sociologisk kompass

Vad balans betyder och inte betyder 28

Offentlig riktning: medborgarskap, uppmärksamhet och fokus 29

Relationer, makt och identitet: kamp, relationalitet och identitet 30

Förståelse och handling: komplexitet, klokskap och handling 31

Vitalitet och mening: emotioner, blomstring och mening 32

Tid och möjlighet: tid, möjlighet och rytm 33

Kropp och öppning mot världen 34

En preliminär balansprofil

Från insikt till socioaskes

Sociala regler och sociologiska tumregler 36

Hitta ett ankare: den förändring som kan påverka flera delar av livet 37

Utforma ett socialt experiment på mikro-, meso- eller makronivå 38

Bygg en stödjande socialitet med allierade, mentorer, grupper och kulturella resurser 39

Skapa energi, rytm och momentum utan att göra livet till ett prestationsprojekt 40

Arbeta i cykler – formulera, prioritera, pröva, observera, utvärdera och omformulera 41

När förändringen blockeras – strukturella hinder, brist på resurser, andra aktörers motstånd och behov av annan hjälp 42

Från det privata livet till en möjlig medborgerlig horisont

Sociologer till undsättning

C. Wright Mills – att förbinda sitt liv med sin tid 44

Erving Goffman – att förstå situationer, roller och samspel 45

Pierre Bourdieu – sociologi som självförsvar 46

Arlie Hochschild – att förstå känslornas sociala villkor 47

Randall Collins – att bygga samspel som ger emotionell energi 48

Hartmut Rosa – att söka resonans i ett accelererat samhälle 49

Charles Taylor – att orientera sig bland värden, identitet och erkännande 50

Robert K. Merton - att se sociala återkopplingar och oväntade följder 51

Émile Durkheim - att bygga tillhörighet och rimliga gränser 52

Max Weber - att förena förståelse, värden och ansvar 53

Georg Simmel - att förstå former, avstånd och storstadens tempo 54

Norbert Elias - att se beroendekedjor och föränderliga maktbalanser 55

Margaret Archer - att förena sociala villkor med reflexiv handling 56

W. E. B. Du Bois - att förstå den rasifierade blicken och den delade världen 57

Harriet Martineau - att observera ideal, institutioner och vardagsliv 58

Jane Addams - att göra demokrati genom gemensamma experiment 59

Anthony Giddens – att handla i strukturer som samtidigt återskapas 60

Harold Garfinkel – att upptäcka hur social ordning görs 61

Howard S. Becker – att följa regler, etiketter och kollektivt arbete 62

Ann Swidler – att använda kultur som verktyg och handlingsrepertoar 63

Mark Granovetter – att se broar, inbäddning och trösklar 64

Roland Paulsen – att granska sortering, arbete, oro, lydnad och motstånd 65

Michel Foucault – att undersöka disciplin, styrning och subjektivering 66

Nikolas Rose – att se hur expertkunskap styr genom självet 67

Eva Illouz – att förstå känslor i kapitalismens och terapins institutioner 68

Richard Sennett – att återvinna hantverk, samarbete och respekt 69

Viviana Zelizer – att ordna pengar efter relationer och värden 70

Bruno Latour – att följa nätverk av människor och ting 71

Ulrich Beck – att leva och handla i risksamhället 72

Zygmunt Bauman – att skapa förbindelser i en flytande modernitet 73

Thomas Scheff – att förstå skam och reparera sociala band 74

Aaron Antonovsky – att bygga begriplighet, hanterbarhet och mening 75

Loïc Wacquant – att förstå kropp, plats och institutionell marginalisering 76

Beverley Skeggs – att se klass, respektabilitet och hur människovärde värderas 77

Annette Lareau – att förstå familjers olika möten med institutioner 78

Ronald Burt – att använda nätverksluckor utan att monopolisera dem 79

Charles Tilly – att förstå beständig ojämlikhet och kollektiv handling 80

Eric Klinenberg – att bygga social infrastruktur för vardag och kris