Taylor hjälper dig att formulera vad som ger ett liv riktning. Hans begrepp moraliskt rum, stark värdering, dialogisk identitet, erkännande och autenticitet visar varför frågan om det goda livet inte kan reduceras till känslan av välbefinnande eller rätten att välja. Människor behöver också språk för vad som är värt att välja och relationer där denna orientering kan prövas.
Värden och moralisk orientering
Charles Taylor är filosof och social teoretiker, men hans arbete är djupt användbart för sociologin eftersom han undersöker hur identitet formas av språk, historia, gemenskaper och föreställningar om det goda. Han menar att människor inte bara har önskningar. De orienterar sig i ett moraliskt rum där handlingar och livsformer framstår som högre eller lägre, värdiga eller ovärdiga, meningsfulla eller tomma.
Moraliskt rum är en av Taylors teoribundna bilder. Det är inte en fysisk plats och inte en färdig lista över rätta värden. Begreppet beskriver att människor behöver en orientering för att kunna svara på frågor om vilka de är och hur de bör leva. Även den som säger att hon bara följer sina egna val gör skillnader mellan bättre och sämre sätt att välja.
Orienteringen formas socialt. Ord som självständighet, omsorg, hederlighet, framgång och frihet har historier och används i gemenskaper. Den egna identiteten kan därför inte förstås som helt skapad från ingenting. Samtidigt kan människor granska, omformulera och ibland lämna de värdeordningar de har fått.
Värden i ett moraliskt rum
Syftet är att formulera vilka värden som ger riktning åt val och identitet.
Välj ett område där du står inför ett verkligt val eller en återkommande tvekan.
Skriv vilka alternativ som känns bättre eller sämre och varför; undvik att bara ange vad du råkar vilja mest.
Identifiera de värden eller livskvaliteter som gör skillnaden betydelsefull.
Notera vilka relationer, traditioner, erfarenheter och språk som har gjort dessa värden begripliga för dig.
Formulera ett nästa steg som uttrycker den viktigaste värderingen utan att göra anspråk på att lösa hela livet.
Efteråt: Ett moraliskt rum är den ordning av betydelser inom vilken något framstår som ädelt, ovärdigt, viktigt eller tomt. Övningen gör orienteringen tydligare utan att låtsas att alla konflikter försvinner.
Begränsningar och när övningen inte bör göras: Använd inte övningen för att döma andra människors hela liv. Vid tvång, våld eller starkt beroende måste säkerhet komma före idealet om konsekvent självuttryck.
Starka värderingar
Taylor skiljer mellan att väga önskningar efter hur starka de är och att göra starka värderingar. En stark värdering bedömer önskningarnas kvalitet: vissa sätt att vilja framstår som modiga, ytliga, sanna, fega, generösa eller ovärdiga. Personen frågar inte bara vad hon vill mest, utan vilket slags liv och vilken sorts människa önskningen uttrycker.
Detta betyder inte att varje stark övertygelse är riktig. Begreppet beskriver en förmåga till kvalitativ bedömning. Bedömningen kan behöva prövas mot erfarenhet, andra människor och bättre argument. Men om alla värden reduceras till preferenser blir det svårt att förklara varför vissa val upplevs som svek mot något viktigt och andra som trohet.
För det goda livet ger stark värdering ett språk för riktning. Målet är inte ständig moralisk självövervakning. Det är att kunna skilja mellan ett tillfälligt begär och ett värde som man efter övervägande vill låta forma handlingen.
Starka värderingar och preferenser
Syftet är att se när ett val gäller vem du vill vara och inte bara vad som känns mest lockande.
Välj två önskningar som konkurrerar i en aktuell situation.
Beskriv vad varje önskan skulle ge på kort sikt.
Fråga om du bedömer någon av önskningarna som mer värdig, sann, ansvarig eller meningsfull.
Skriv vilken bild av ett gott liv som ligger bakom bedömningen.
Välj en liten handling som prövar värderingen i praktiken och följ upp vad den kostade och möjliggjorde.
Efteråt: Stark värdering betyder att önskningar bedöms kvalitativt, inte bara vägs efter styrka. Den gör moralisk riktning synlig men garanterar inte att valet blir enkelt.
Begränsningar och när övningen inte bör göras: Förvandla inte varje vardagsval till ett moraliskt prov. Välj en fråga där skillnaden faktiskt är viktig.
Identitet, språk och erkännande
Taylor beskriver identitet som dialogisk. Människor lär sig språk för självtolkning genom relationer med betydelsefulla andra och genom de samhällen de ingår i. Även ett inre samtal använder ord, skillnader och ideal som har sociala ursprung. Att bli sig själv är därför inte ett arbete i fullständig isolering.
Erkännande blir viktigt eftersom andra människors svar deltar i hur en identitet kan levas. Felaktigt erkännande kan tränga in i självförståelsen när en person eller grupp återkommande framställs som underlägsen, avvikande eller osynlig. Rättvist erkännande betyder dock inte att varje anspråk måste bekräftas utan prövning. Det kräver att människor möts som fullvärdiga deltagare vars erfarenheter och skäl kan tas på allvar.
Den dialogiska synen ger en balanserad praktik. Du kan undersöka vilka röster du har internaliserat, vilka gemenskaper som ger ett rikare språk och vilka relationer som gör din identitet mindre fri. Handlingsmålet är inte oberoende från alla andra, utan bättre relationer till de röster som formar ditt liv.
Identitet i dialog
Du ska se hur självförståelse formas genom erkännande och samtal utan att lämna hela identiteten åt andras omdömen.
Välj en identitet eller livsinriktning som är viktig för dig.
Skriv vilka personer, grupper eller texter som har gett dig språket att förstå den.
Notera var du har blivit erkänd, missförstådd eller placerad i en alltför smal kategori.
Skilj den återkoppling som hjälper dig att se bättre från den som främst utövar kontroll.
Välj ett samtal, en text eller en gemenskap som kan ge en rikare dialog om riktningen.
Efteråt: För Taylor utvecklas identitet dialogiskt. Självständighet betyder därför inte frånvaro av andra, utan förmåga att förhålla sig till de röster som redan ingår i självförståelsen.
Begränsningar och när övningen inte bör göras: Sök inte erkännande från en person som systematiskt förnedrar eller kontrollerar dig. Ett säkert avstånd kan vara den nödvändiga handlingen.
Autenticitet som ett socialt och moraliskt ideal
I The Ethics of Authenticity försvarar Taylor en krävande form av autenticitet. Det finns ett verkligt värde i att leva på ett sätt som man kan stå för och inte bara underordna sig konvention. Men autenticitet förlorar sin mening om alla val betraktas som lika värdefulla enbart därför att någon har valt dem.
Ett autentiskt liv behöver enligt Taylor en betydelsehorisont: relationer, värden, historia, natur, samhälle eller verksamheter som inte helt skapas av den egna viljan. Att vara trogen sig själv betyder då att svara ärligt på något som gör anspråk på oss. En musiker behöver exempelvis förhålla sig till musikens krav och andra musiker; en medborgare till andra människors rättigheter och gemensamma institutioner.
Autenticitet är också dialogisk. Självuttryck behöver språk och erkännande, men får inte reduceras till publikens godkännande. Det goda livet ligger i spänningen mellan en egen röst och ansvar för den värld där rösten har betydelse. Den spänningen kan inte lösas en gång för alla, men den kan göras tydligare och mer genomtänkt.
Autenticitet utan självupptagenhet
Syftet är att koppla ett personligt uttryck till värden, relationer och en värld som inte bara består av det egna valet.
Välj något du vill göra därför att det känns sant eller autentiskt.
Skriv vad detta uttryck svarar på utanför dig själv: ett ansvar, en relation, ett hantverk, en orättvisa eller ett värde.
Undersök vilka krav på skicklighet, trohet eller hänsyn som följer av denna förbindelse.
Skilj det du själv måste avgöra från det som behöver erkännas eller förhandlas med andra.
Genomför en avgränsad handling som förenar självuttryck med ansvar för det som ger uttrycket betydelse.
Efteråt: Taylor försvarar autenticitet som ett moraliskt ideal när den är dialogisk och orienterad mot något betydelsefullt. Autenticitet är inte att varje impuls blir riktig bara därför att den är min.
Begränsningar och när övningen inte bör göras: Använd inte autenticitet som argument för att köra över andras gränser eller lämna gemensamma skyldigheter utan samtal.
Begreppsöversikt
Sociologisk fantasi: Mills förmåga att förbinda biografi med historia och privata bekymmer med samhälleliga frågor.
Biografi och historia: Sambandet mellan en människas levnadsförlopp och de större förändringar som formar hennes faktiska möjligheter.
Privat bekymmer: En svårighet som upplevs i en persons omedelbara liv och behöver beskrivas nära den konkreta situationen.
Allmän fråga: Ett problem där många erfarenheter hänger samman med hur institutioner eller samhällsstrukturer är ordnade.
Situationsdefinition: Deltagarnas praktiska förståelse av vad som händer, vilka roller som gäller och vilket handlande som passar.
Framträdande: Den aktivitet genom vilken en deltagare inför en publik bidrar till en viss förståelse av personen och situationen.
Främre och bakre region: Goffmans relationella skillnad mellan platsen för ett framträdande och ett sammanhang för förberedelse, samordning eller återhämtning.
Ansikte och ansiktsarbete: Det sociala värde en person gör anspråk på i mötet och de handlingar som skyddar eller reparerar detta värde.
Habitus: Socialt formade dispositioner att uppfatta, känna, värdera och handla; inte en personlighet eller diagnos.
Fält: Ett relativt avgränsat socialt område där positioner, regler, resurser och insatser får särskild betydelse.
Kapital: Resurser som får social verkan i ett fält, bland annat ekonomiskt, kulturellt, socialt och symboliskt kapital.
Symbolisk makt: Förmågan att få kategorier och värderingar att erkännas som legitima och därmed påverka hur verkligheten uppfattas.
Symboliskt våld: När social dominans verkar genom erkända kategorier som får hierarkier att framstå som naturliga eller rättvisa.
Känsloregel: En social föreställning om vilken känsla, styrka, varaktighet eller vilket uttryck som passar i en situation.
Känsloarbete: Försök att påverka en känsla eller dess uttryck så att det passar en situation.
Emotionellt lönearbete: Känsloarbete som utförs inom en avlönad roll och påverkas av organisationens krav.
Ytligt och djupt agerande: Skillnaden mellan att främst förändra uttrycket och att försöka förändra själva känslan.
Emotionell dissonans: En betydelsefull skillnad mellan vad en person känner, visar och förväntas känna eller visa.
Interaktionsritual: Ett samspel där närvaro, deltagargränser, gemensamt fokus och delad stämning kan skapa solidaritet och symboler.
Emotionell energi: Collins begrepp för socialt producerad säkerhet, initiativkraft och vilja att delta; inte fysisk eller medicinsk energi.
Interaktionsritualkedja: Hur följderna av tidigare möten bärs vidare in i nya situationer genom energi, symboler och förväntningar.
Social acceleration: Rosas analys av snabbare teknik, tätare samhällsförändring och ett högre tempo av handlingar och erfarenheter.
Resonans: En relation där något berör, personen kan svara, mötet förändrar och resultatet inte helt kan kontrolleras.
Alienation: En relation av relationslöshet där världen är tillgänglig men upplevs som stum eller utan verkligt gensvar.
Okontrollerbarhet: Att det som verkligen svarar och berör inte helt kan göras tillgängligt eller produceras på beställning.
Moraliskt rum: Taylors bild för den ordning av betydelser inom vilken människor orienterar sig mot bättre och sämre sätt att leva.
Stark värdering: En kvalitativ bedömning av önskningar utifrån vilket slags liv och vilken sorts person de uttrycker.
Dialogisk identitet: Självförståelse som utvecklas genom språk och verkliga eller internaliserade samtal med andra.
Erkännande: Att mötas som en fullvärdig person eller grupp vars erfarenheter och skäl kan tas på allvar.
Autenticitet: Hos Taylor ett dialogiskt ideal om en egen röst som är orienterad mot värden och betydelser bortom den egna impulsen.
Referenser
Bourdieu, P. (1984). Distinction: A Social Critique of the Judgement of Taste. Harvard University Press. https://books.google.com/books?id=nVaS6gS9Jz4C
Bourdieu, P. et al. (1999). The Weight of the World: Social Suffering in Contemporary Society. Polity Press. https://www.sup.org/books/sociology/weight-world
Carles, P. (regissör). (2001). Sociology Is a Martial Art [dokumentärfilm]. https://icarusfilms.com/if-socio
Collins, R. (2004). Interaction Ritual Chains. Princeton University Press. https://www.jstor.org/stable/j.ctt13x0rs3
Goffman, E. (1959). The Presentation of Self in Everyday Life. Anchor Books. https://books.google.com/books?id=Sdt-cDkV8pQC
Goffman, E. (1967). Interaction Ritual: Essays on Face-to-Face Behavior. Anchor Books. https://www.penguinrandomhouse.com/books/61104/interaction-ritual-by-erving-goffman/
Hochschild, A. R. (1979). Emotion Work, Feeling Rules, and Social Structure. American Journal of Sociology, 85(3), 551–575. https://doi.org/10.1086/227049
Hochschild, A. R. (2012 [1983]). The Managed Heart: Commercialization of Human Feeling. University of California Press. https://www.ucpress.edu/book/9780520272941/the-managed-heart
Hochschild, A. R. & Machung, A. (2012 [1989]). The Second Shift: Working Families and the Revolution at Home. Penguin Books. https://books.google.com/books?id=St_6kWcPJS8C
Mills, C. W. (1959). The Sociological Imagination. Oxford University Press. https://books.google.com/books?id=9NbtAAAAMAAJ
Rosa, H. (2013). Social Acceleration: A New Theory of Modernity. Columbia University Press. https://cup.columbia.edu/book/social-acceleration/9780231148351
Rosa, H. (2019). Resonance: A Sociology of Our Relationship to the World. Polity Press. https://www.politybooks.com/bookdetail?book_slug=resonance-a-sociology-of-our-relationship-to-the-world--9781509519897
Rosa, H. (2020). The Uncontrollability of the World. Polity Press. https://www.politybooks.com/bookdetail?book_slug=the-uncontrollability-of-the-world--9781509543151
Taylor, C. (1989). Sources of the Self: The Making of the Modern Identity. Harvard University Press. https://books.google.com/books?id=XPXWAAAAMAAJ
Taylor, C. (1991). The Ethics of Authenticity. Harvard University Press. https://books.google.com/books?id=8Q8C6kG1AuoC
Taylor, C. (1994). The Politics of Recognition. I A. Gutmann (red.), Multiculturalism: Examining the Politics of Recognition. Princeton University Press. https://press.princeton.edu/books/paperback/9780691037790/multiculturalism