Enligt vissa befinner sig vi oss i ett paradigmskifte på gång för att nu är det motståndsgrupper som håller på att bygga upp en “orubblig kritisk massa” (Timimi, 2020, Lindblom, 2023, 238). Det finns dock en stor tröghet och inbyggt motstånd genom att så många har investerat sin identitet i det och tänkt att de gjort maximal nytta och andra problem varit systemet. Hegemonin är stark av flera anledningar som pengar, prestige, identitet, medikaliserad folkhälsapolitik (Lindblom, 2023), snäv utbildning, psykologiskt och psykiatriskt medvetande.
Det som ändå återstår och är ett jättestort jobb är att bygga paradigmet. Det jag bidrar med är att börja jobba ut en socioanalys, övningar, diagnoser är heuristiska som gör tankar mer teoriserande och stödja medvetandefiering och inte fånga i ett övertekniskt språk. Att enbart använda vardagligt mer erfarandenära språk är en styrka (Lindblom, 2023), men det kan också vara viktigt att konkurrera med en egen mer tekniks och abstraherad begreppsapparat som sociologi kan bidra med.
Den här genomgången har behandlat klinisk sociologi (Fritz, 2020), socialt arbete (kritiskt socialt arbete) (Webb, 2019), kritisk psykiatri och psykoterapi (Moloney, 2013), psykosociala studier (Woodward, 2015), mad studies (Ingram, 2016), kritiska mental hälsa studier (Cohen, 2018), medicinsk - och hälsosociologi (Rogers & Pilgram, 2014), socialpsykiatri och socialpsykologisk psykiatri (Rose, 2019, Lindblom, 2023), kulturell sociologisk kritik mot psykoterapi och psykiatri (Illouz, Furedi, Cederström, Paulsen, Rose, 1998, 2017, Scull, 2018, 2022, Morall, 2018) och bredare teragogi (Alvesson, 2019, Illich, 1975).
Här finns en rad av olika fält som har sina egna fokus men konvergerar på flera olika punkter i att förstå människa psykologi ur sociologiska perspektiv med vissa som är mer tvärvetenskapliga. Dessa grenar har utvecklat som stammar (eng tribes) som inte kommunicerar med varandra. Detta märks av att det är svårt att få en överblick över alla fälten.
Det finns skillnader som är intressanta där klinisk sociologi har en tilltro till att en socioterapeut eller någon i klinisk position kan vara en del av något bättre, medan mad studies och vissa inom kritiska mental hälsa studier menar att detta alltid leder till en maktobalans och det är bättre att demokratisera och göra det horisontellt med självhjälpsgrupper och skapa alternativa lösningar bortom den kliniska blicken.
Dessa områden är delvis kopplade till andra områden som politisk sociologi och ett generellt arbete med sociologin om det goda livet (Rosa, 2019, 5). Den kopplingen mellan dessa olika fält tycker jag kan göras starkare.
För att ta den rådande forskningsläget vidare kommer jag framåt föreslå en integrerad socioanalys med ett tillhörande ramverk för sociologiska diagnoser. Detta följs sedan av socioaskes.